« Hem

Ett år av systemintegration senare

Idag är det den femte oktober 2016. Det innebär att det är nästan exakt ett år sedan jag skrev mitt första inlägg på den här bloggen. Det låter nästan overkligt när jag skriver det – hur kan ett år gå så fort? Mycket har dock hunnit hända under den här tiden, och när jag tänker att jag ska försöka summera året i ett inlägg inser jag att det inte är möjligt. Jag får plocka ett par russin ur kakan helt enkelt.

Ett tråkigt besked

Jag har funderat en stund på frågan ”vad har varit bra och vad har varit mindre bra under året?” och kommit fram till att det bara är en enda sak som hamnar i den negativa kategorin. Oslokontoret  har avvecklats och min största idol och mentor har försvunnit från bolaget, nämligen Lena Padukova. Det var hon som lyckades övertyga mig om att integration var kul och tack vare henne jag började jobba på Integrationsbolaget, och det känns väldigt tråkigt att hon inte är kvar.

lena

Foto från tidigare bloggpresentation, av: lephoto.se

Men jag är ändå glad att jag hann vara kollega med henne i några månader, och jag kommer alltid vara tacksam för hennes råd och att hon styrde in mig på rätt väg när jag började se slutet på masteruppsatsen och början på arbetslivet. En cool kvinna helt enkelt!

Ett grymt roligt jobb

Även om Norgefilialen är borta så har vi växt både i Örebro och i Stockholm. Vi är fler än någonsin här på Örebrokontoret, och jag är glad över att kunna säga att det är ett riktigt bra gäng! De är extremt kunniga inom systemintegration och delar gärna med sig av sin kunskap, vilket är en av de största anledningarna till min utveckling det senaste året. De är dessutom trevliga att umgås med, och det är med ett litet leende på läpparna jag ser tillbaks på vår sommarfest med Fångarna på fortet och såklart kickoffen i Oslo förra året. När vi åkte dit i början på september hade jag jobbat på IB i bara några dagar och jag kommer ihåg att jag sa något i stil med att ”om jobbet är ett förhållande så skulle jag säga att jag är i nyförälskelsefasen just nu”.

Bildresultat för love job

Precis som i andra relationer lägger sig den fasen efter ett tag, och det utvecklas till något annat. Mindre hjärtklappning och mer vardag, och det är ju här många förhållanden dör (både till jobb och till människor). Det rosaskimrande täcket har bleknat och man ser mer objektivt på tillvaron. Jag har i det här fallet haft tur: även med en mer saklig blick tycker jag verkligen om mitt jobb. Problemlösning, programmering och de här speciella utmaningarna* som man ställs inför som systemintegratör, tillsammans med bra kollegor – det är mitt recept på ett drömjobb. Jag hade som mål att hitta ett jobb som inte gav söndagsångest, och det här första året har visat att ja, jag lyckades med det. Ärligt talat: jag älskar mitt jobb. Good for me.

*Dagens utmaning: hur garanterar vi FIFO när vi plockar meddelanden från en MQ och sedan anropar en webtjänst? o.O

Det går framåt!

Hela året har präglats av en känsla av att hela tiden utvecklas, framförallt min övergripande kunskap om systemintegration, min säkerhet i konsultrollen och tekniska kunnande. Jag lär mig saker varje dag och jag har kommit en bra bit under det här året, även om det alltid finns oändligt mycket mer att lära. Kul!

Bildresultat för progress icon

Det går inte bara framåt för mig, den allmänna känslan i företaget är att vi växer; vi får fler uppdrag och vi blir fler anställda. Nya projekt dras igång där vi har nyckelroller och det ramlar in arbetsuppgifter för alla. Jag förutspår en rolig och utmanande höst/vinter!

Är detta slutet för bloggen då?

Ja – för den här bloggen. Tanken med A Year of Integration var att den skulle ha studenter som främsta målgrupp och handla om första tiden som nyexad systemintegratör, med fokus på att komma ut i arbetslivet och lämna studierna bakom sig. Det första året är nu över. Studierna hamnar längre bak i mitt minne och jag kan inte riktigt se mig själv som nyexad längre, även om jag fortfarande är i början på karriären. Den här bloggen har nu gjort sitt.

Men.

Bildresultat för blog meme

Jag gillar ju att blogga. Och tanken på att sluta helt känns ganska främmande – den här bloggen må ha gjort sitt, men jag är inte klar med bloggandet. En ny blogg kommer ta A Year of Integrations plats, det här är bara en paus. På återseende!

Language: